Rödspov

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Rödspoven är en elegant och lättidentifierad vadare som är känd för sin långa, raka näbb och sina långa ben. Under häckningstiden förvandlas denna magnifika fågel till en riktig skönhet med sitt roströda fjäderdräkt på bröstet och buken, medan vintertiden visar en mer dämpad gråbrun färgning. Med sina 36-44 centimeters längd och ett vingspann på upp till 70 centimeter är rödspoven en av våra större vadarfåglar. Den svarta stjärtpennorna som givit den sitt engelska namn (Black-tailed Godwit) syns tydligt i flykten och hjälper till att skilja den från sin nära släkting myrspoven. Denna häpnadsväckande fågel häckar i våtmarker och fuktiga ängar över stora delar av norra Europa och Asien, inklusive Sverige, Danmark och södra Norge. Rödspoven är specialiserad på att leta efter föda i mjuk lera och gyttja, där den kan sticka ner sin långa näbb upp till 10-15 centimeter djupt för att nå maskar, insekter och andra smådjur. Den känsliga näbben har speciella nervändar som kan känna av byten under markytan, vilket gör att fågeln kan äta utan att ens se sin mat. Rödspoven är en äkta långdistansflygare som tillbringar vintern i Västafrika, runt Medelhavet och i Sydeuropa. Varje år genomför dessa fåglar en fantastisk resa på tusentals kilometer, ofta i stora flockar som kan innehålla hundratals eller till och med tusentals individer. Under flytten samlas de på viktiga rastplatser där de bygger upp energireserver för nästa etapp av resan. Tyvärr har rödspoven minskat kraftigt i antal under de senaste decennierna på grund av habitatförlust, där våtmarker dräneras och ängar omvandlas till intensivt jordbruk. Under häckningssäsongen blir rödspoven mycket territorial och utför imponerande luftakrobatik med högljudda läten för att försvara sitt revir. Hanarna lockar till sig honor genom spektakulära sångflygter där de stiger högt upp i luften och sedan störtar ner igen medan de sjunger sitt karakteristiska 'grutto-grutto'-läte. Bägge föräldrar deltar aktivt i ruvningen och uppfödningen av ungarna, som är flygga efter cirka 25-30 dagar.