Skogsduva

Äventyrssteg • Lär känna arten

Översikt

Skogsduvan är en medelstor duva som ofta förväxlas med sin större kusin, ringduvan. Den mäter omkring 32-34 centimeter från näbb till stjärt och har ett vingspann på 60-67 centimeter. Till skillnad från ringduvan saknar skogsduvan den vita halsringen och har istället en subtil blågrå fjäderdräkt med gröna och purpurfärgade glänsande toner på sidorna av halsen. Dess vingar pryds av två korta svarta streck, vilket är ett viktigt kännetecken för artbestämning. Ögonen är mörka och näbben har en gulaktig bas. Denna duva är hemmastadd i både lövskog och blandskog, särskilt där det finns gamla träd med håligheter. Till skillnad från många andra duvor bygger skogsduvan inte sitt eget bo i trädkronor, utan häckar istället i naturliga trädhålor, gamla hackspettshål, och ibland i klippsprickor eller byggnader. Detta speciella häckningsbeteende gör arten beroende av äldre skogar med tillgång till lämpliga håligheter. Den har dock visat sig anpassningsbar och kan också häcka i konstgjorda holkar. Skogsduvan livnär sig huvudsakligen av frön, bär, gröna växtdelar och säd som den plockar från marken. Under våren och sommaren kan den också äta insekter och snäckor. Den söker föda på åkrar, ängar och i skogsbryn, ofta i små grupper. Arten har gynnats av det moderna jordbruket med stora öppna fält där den kan finna rikligt med föda, särskilt efter skördetid. Under häckningstiden, som sträcker sig från april till augusti, lägger honan vanligtvis två vita ägg som båda föräldrarna ruvar i cirka 16-18 dagar. Ungarna, som kallas duvungar, matas med 'duvmjölk' – en näringsrik vätska som produceras i föräldrarnas kräva. Efter cirka fyra veckor är ungarna redo att lämna boet. Ett par kan ha två till tre kullar per säsong, vilket gör att populationen kan växa snabbt under gynnsamma förhållanden.