Pieris napi
Rapsfjärilen är en av våra vanligaste och mest älskade vita dagfjärilar som syns fladdra över ängar och trädgårdar från tidig vår till sen höst. Med sina vita vingar prydda av karakteristiska grönaktiga eller gråaktiga ådror på undersidan är den lätt att känna igen, även om den ofta förväxlas med sin nära släkting kålfjärilen.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.00025–0.00035 g
⏳Livslängd
0.041–0.082 år
🍽️Föda
Växtätare
⚡Toppfart
15 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.00025–0.00035 g
2–2.5 cm
3.8–5.2 cm
15 km/h
0.041–0.082 år
Växtätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Rapsfjärilen är en av våra vanligaste och mest älskade vita dagfjärilar som syns fladdra över ängar och trädgårdar från tidig vår till sen höst. Med sina vita vingar prydda av karakteristiska grönaktiga eller gråaktiga ådror på undersidan är den lätt att känna igen, även om den ofta förväxlas med sin nära släkting kålfjärilen. Rapsfjärilen tillhör familjen vitfjärilar (Pieridae) och är en viktig pollinatör som besöker ett brett spektrum av vilda blommor. Arten är vanlig i hela Sverige från Skåne i söder till Lappland i norr, och trivs i varierande livsmiljöer från fuktiga ängar till torra ängsmarker. Detta vackra insekt genomgår en fullständig förvandling under sitt liv. Honan lägger sina ägg enskilt på värdväxter, framför allt korsblommiga växter som vildkål, penningört och olika kålarter. De gulaktiga äggen kläcks efter ungefär en vecka, och ut kommer små gröna larver som är mästare på kamouflage. Larverna har en fantastisk aptit och äter nästan oavbrutet för att samla energi till sin kommande förvandling. Efter flera hudömsningar är larven redo att förpuppa sig, och fäster sig på en stjälk eller gren med ett fint sidenbälte. Rapsfjärilen har utvecklat fascinerande anpassningar för att överleva i det nordiska klimatet. Puppan övervintrar och är otroligt tålig mot kyla, vilket gör att fjärilen kan börja sin flygsäsong tidigt på våren när de första blommorna slår ut. I södra Sverige kan arten producera två eller till och med tre generationer per år, medan bara en generation hinner utvecklas i norr. Hanarna syns ofta patrullera längs vägrenar och skogsbryn i jakt på honor, och deras vita vingar gör dem lätta att se på långt håll. Trots sitt namn 'rapsfjäril' är arten inte en skadegörare på jordbruksgrödor i samma utsträckning som kålfjärilen. Larverna föredrar vilda värdväxter framför odlade kålsorter, vilket gör att rapsfjärilen snarare är en välkommen gäst i trädgården. Som pollinatör bidrar den till ekosystemets hälsa genom att besöka blommor för nektar, och är själv en viktig födokälla för fåglar, spindlar och andra insektsätare.
Äventyrssteg • Var den lever
Rapsfjärilen är en flexibel art som trivs i många olika miljöer, vilket förklarar dess framgång över hela Norden. Den föredrar öppna eller halvöppna landskap där solljuset når marken och där dess värdväxter växer i överflöd. Fuktiga ängar, vägkanter, trädgårdskanter, parker och skogsbryn är alla utmärkta habitat. Arten är särskilt vanlig där korsblommiga växter som penningört, bergskrassing och olika vildkålarter växer naturligt. Till skillnad från kålfjärilen är rapsfjärilen mindre attraherad av jordbrukslandskap med storskalig odling. I skogslandskap hittas rapsfjärilen ofta längs stigar och i gläntor där ljuset skapar perfekta förhållanden för både nektarblommor och värdväxter. Arten är också vanlig i urbana miljöer som trädgårdar och parker, där den bidrar till pollineringen av prydnads- och nyttoväxter. Från havsnivå upp till fjällens lägre delar kan rapsfjärilen anpassa sig, även om den är vanligast i låglandet och i mellersta höjdlägen. Viktigt för arten är tillgång till både nektarkällor för de vuxna fjärilarna och korsblommiga växter för larverna.
Äventyrssteg • Året runt
Rapsfjärilen har en lång flygsäsong som sträcker sig från april till oktober, med de första individerna som framträder tidigt på våren från övervintrade puppor. I södra och mellersta Sverige utvecklas normalt två generationer per år: den första flyger i maj-juni och den andra i juli-september. I gynnsamma år kan en tredje generation utvecklas i söder. I norra Sverige, där somrarna är kortare, hinner bara en generation utvecklas under säsongen. Pupporna från den sista generationen övervintrar fästa på värdväxter eller närliggande vegetation, väl skyddade mot vinterkylan. På våren är de tidiga rapsfjärilarna viktiga pollinatörer för vårblommor som är beroende av insekter för sin befruktning.
Äventyrssteg • Familjeliv
7 dagar
20–100
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Rapsfjärilar är solitära och interagerar främst under parning. Hanarna patrollerar aktivt sitt territorium och söker efter honor.
Stationär
Mycket vanlig art med stabila populationer över hela utbredningsområdet
Rapsfjärilens gröngråa ådror på undersidan av vingarna är faktiskt fjäll som ger en illusorisk färgeffekt – vingarna själva är genomskinliga!
Hannar och honor ser olika ut: hanar har ofta mer vita vingar medan honor har tydligare mörka fläckar på ovansidan.
En rapsfjärilslarv kan äta lika mycket som 200 gånger sin egen kroppsvikt innan den förpuppas.
Puppan kan överleva temperaturer ner till -30°C genom att producera en naturlig 'frostskyddsvätska' i sina celler.
Rapsfjärilar kan känna lukten av sina värdväxter på hundratals meters avstånd tack vare känsliga antenner.
De kan se UV-ljus, vilket gör att blommor ser helt annorlunda ut för dem än för oss människor – som lysande landningsbanor!
En fjäril kan besöka över 100 blommor på en enda dag för att samla tillräckligt med nektar.
Rapsfjärilen är en av de första fjärilarna som syns på våren, ibland redan i mars i södra Sverige när snön precis smält.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Rapsfjäril (Pieris napi). https://www.djurfakta.com/norden/insect/rapsfjaril [28 april 2026]
Anthocharis cardamines
Colias croceus