Strix uralensis
Slagugglan är en av våra största ugglor med sitt imponerande utseende och kraftfulla kropp. Med en längd på upp till 62 centimeter och ett vingspann som kan nå 124 centimeter är den bara något mindre än berguven.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.5–1.3 kg
⏳Livslängd
10–24 år
🍽️Föda
Köttätare
⚡Toppfart
40 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.5–1.3 kg
50–62 cm
1.03–1.24 m
40 km/h
10–24 år
Köttätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Slagugglan är en av våra största ugglor med sitt imponerande utseende och kraftfulla kropp. Med en längd på upp till 62 centimeter och ett vingspann som kan nå 124 centimeter är den bara något mindre än berguven. Slagugglan har ett karakteristiskt runt huvud utan örontofsar, stora mörka ögon och en blek, gråbrun fjäderdräkt med tydliga längsgående streck på undersidan. Ansiktsskivan är tydligt avgränsad och ger ugglan ett stort, vaksamt uttryck. Denna majestätiska uggla lever framför allt i stora, sammanhängande barrskogar och blandskogar i norra och mellersta Skandinavien. Den föredrar gamla, mossiga skogar med rikligt med döda träd och naturliga håligheter där den kan häcka. Slagugglan är en intelligent jägare som använder både syn och hörsel för att lokalisera sitt byte i mörkret. Den kan till och med höra en sork som rör sig under snön och dyker ned med precision för att fånga den. Slagugglan är känd för sitt aggressiva försvar av boet under häckningstiden. Det finns många dokumenterade fall där ugglor har attackerat fotografer och fågelskådare som kommit för nära boet. Denna tapperhet gör den till en av de mest respektingivande fåglarna i våra skogar. Honan är större än hanen, vilket är typiskt för ugglor, och det är hon som tar huvudansvaret för ruvningen medan hanen jagar. I det skandinaviska landskapet spelar slagugglan en viktig roll som toppredator som hjälper till att kontrollera gnagarpopulationer. Arten är relativt vanlig i lämpliga habitat, men kräver stora territorier och är känslig för skogsavverkning och fragmentering av sin livsmiljö.
Äventyrssteg • Var den lever
Slagugglan är en äkta skogsuggla som trivs bäst i stora, orörda barrskogar och blandskogar med inslag av gran, tall och björk. Den föredrar gammelskog med gott om grova träd, naturliga håligheter och rikligt med döda träd som ger boplats och jaktmöjligheter. I Skandinavien hittar man slagugglan främst i den boreala skogszonen, från södra Sverige upp till trädgränsen i norr. Den behöver stora territorier för att jaga, ofta mellan 2000 och 4000 hektar per par. Slagugglan jagar gärna längs skogsbrynen, i gläntor och över mossar där sork och andra gnagare är aktiva. Under vintern kan den ibland ses närmare bebyggelse om födotillgången är knapp i skogen, men den är i grunden en skygg fågel som undviker människor. Tillgång på naturliga boträd eller artificiella holkar är avgörande för häckning.
Äventyrssteg • Året runt
Slagugglan är stannfågel och håller sig kvar i sitt territorium året runt. Häckningen börjar tidigt, redan i mars-april, när honan lägger 2-4 ägg i ett trädhål eller gammal rovfågelbo. Ruvningen pågår i cirka 28 dagar och ungarna blir flygga efter 5-6 veckor, men är beroende av föräldrarna i ytterligare 2-3 månader. Vintern är en kritisk tid när slagugglan måste jaga intensivt för att överleva. Den är anpassad till kalla temperaturer och jagar aktivt även under snörika vintrar, ofta på natten när sorkar och andra bytesdjur är aktiva. Under år med dålig tillgång på sork kan slagugglan avstå från att häcka.
Äventyrssteg • Familjeliv
28 dagar
2–4
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Nattaktiv
Slagugglan är en solitär fågel som lever parvis inom ett fast revir. Paren är mycket territoriella och försvarar sitt område aggressivt mot inkräktare.
Stationär
250 000-600 000 individer globalt, i Sverige häckar cirka 1 500-2 500 par
Slagugglan kan vrida huvudet nästan hela varvet runt – upp till 270 grader!
En slaguggla kan höra en sork röra sig under 30 centimeter snö och dyka ned exakt rätt för att fånga den
Slagugglan är så modig att den kan attackera björnar om de kommer för nära boet
Fjädrarna är specialdesignade för tyst flygning – bytet hör inte ugglan komma
En slaguggla kan äta upp till 1000 sorkar på ett år!
Slaguggleparen håller ihop hela livet och använder ofta samma bo år efter år
När slagugglan hotar gör den sig större genom att fluffar upp alla fjädrar och sprider vingarna
Ungarna lämnar boet innan de kan flyga ordentligt och klättrar omkring i träden – man kallar dem för 'grenugglor'
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Slaguggla (Strix uralensis). https://www.djurfakta.com/norden/bird/slaguggla [12 mars 2026]