Numenius phaeopus
Småspoven är en medelstor vadarfågel som tillhör snäppfamiljen och är känd för sin karaktäristiska böjda näbb och melodiska läte. Med sin bruna och vit spräckliga fjäderdräkt är den väl kamouflerad i sitt naturliga habitat.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.27–0.45 kg
⏳Livslängd
10–20 år
🍽️Föda
Allätare
⚡Toppfart
65 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.27–0.45 kg
37–45 cm
75–85 cm
65 km/h
10–20 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Småspoven är en medelstor vadarfågel som tillhör snäppfamiljen och är känd för sin karaktäristiska böjda näbb och melodiska läte. Med sin bruna och vit spräckliga fjäderdräkt är den väl kamouflerad i sitt naturliga habitat. Fågeln mäter mellan 37 och 45 centimeter från näbbtipp till stjärt och har ett vingspann på upp till 85 centimeter. Den böjda näbben, som kan vara 6-9 centimeter lång, är perfekt anpassad för att plocka upp ryggradslösa djur ur sand och lera. Denna anmärkningsvärda fågel häckar i nordliga och subarktiska områden över hela Eurasien, från Island i väster till östra Sibirien. Under häckningstiden föredrar småspoven öppna landskap som tundra, myrar och fjällhedar där den kan hitta både föda och lämpliga boplatser. Honan lägger vanligtvis 4 ägg i en enkel grop på marken som fodras med gräs och mossa. Både hane och hona tar ansvar för att ruva äggen i ungefär 27 dagar. Småspoven är en äkta världsresenär och genomför en av de längsta migrationerna bland alla vadare. Efter häckningssäsongen i norr drar fågeln söderut för att övervintra vid kusterna av Afrika, södra Asien och Australien. Vissa individer kan flyga över 10 000 kilometer på sin årliga resa. Under flygningen kan man ofta höra deras karakteristiska visselpipa som låter som 'ti-ti-ti-ti-ti-ti-ti', vilket gör det lätt att identifiera dem även på avstånd. Dessa fåglar spelar en viktig ekologisk roll genom att kontrollera populationer av insekter och andra ryggradslösa djur. De äter bland annat maskar, snäckor, kräftdjur och insekter som de hittar genom att sondera i mjuk jord eller plocka från ytan. På övervintringslokaler längs kusterna livnär de sig främst på kräftdjur som krabbor och strandkrabbor. Småspovens population anses vara relativt stabil, även om vissa lokala populationer har minskat på grund av habitatförlust och störningar på viktiga rastplatser under migrationen.
Äventyrssteg • Var den lever
Småspoven häckar i de nordligaste delarna av Europa och Asien, särskilt i tundrazonen och på öppna fjällhedar. Under häckningssäsongen föredrar de våta myrar, torvmarker och kustnära hedar där det finns gott om insekter och andra ryggradslösa djur. Boplatsen är ofta belägen på torr mark med god sikt, vilket hjälper fåglarna att upptäcka rovdjur i tid. Under flyttningen och vintern hittar man småspovar främst vid kusterna där de lever på tidvattenstränder, strandängar och i estuarier. De kan också ses på översvämmat jordbruksmark och i grunda inlandssjöar. Dessa livsmiljöer erbjuder rik tillgång på kräftdjur, maskar och andra små djur som utgör deras föda. Småspoven är flexibel och kan anpassa sig till olika miljöer så länge det finns tillräckligt med mat och säkra viloplats.
Äventyrssteg • Året runt
Småspoven anländer till sina häckningsområden i norra Europa i maj och börjar genast med häckningen för att utnyttja den korta arktiska sommaren. Äggen läggs i slutet av maj till början av juni, och ungarna är flygga i slutet av juli. Redan i augusti börjar de vuxna fåglarna sin långa resa söderut, följda av ungfåglarna några veckor senare. Under höst- och vårflyttningen kan man se stora flockar av småspovar rasta vid kusterna runt hela Skandinavien. De övervintrande fåglarna tillbringar den kalla årstiden i varmare klimat, främst vid Afrikas kuster, där de stannar från september till april innan de återvänder norrut.
Äventyrssteg • Familjeliv
27 dagar
3–5
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Under häckningstiden är småspovar territoriella och försvarar aktivt sina boområden. På flyttningen och vintern är de däremot mycket sociala och samlas i flockar som kan innehålla hundratals individer.
Migrerande
Den globala populationen uppskattas till cirka 1,9-2,2 miljoner individer
Småspoven kan flyga över 10 000 kilometer på sin årliga migration från Arktis till Afrika!
Deras karakteristiska visselpipa 'ti-ti-ti-ti-ti-ti' kan höras på flera kilometers avstånd.
Den böjda näbben är som ett perfekt verktyg - den kan känna av byten djupt nere i sanden genom känsliga nervändar.
Småspovungar kan springa och leta mat redan några timmar efter att de kläckts!
Under migrationen kan småspovar flyga i upp till 90 timmar utan att stanna för att vila.
En småspov kan äta upp till 40 000 ryggradslösa djur under en enda sommarsäsong!
De kan simma över kortare vattendrag om det behövs under flykt från faror.
Småspoven väger ungefär lika mycket som en halv burk läsk, trots att den flyger halva jorden runt!
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Småspov (Numenius phaeopus). https://www.djurfakta.com/norden/bird/smaspov [7 mars 2026]
Lymnocryptes minimus
Gallinago gallinago