Phalacrocorax auritus
Dubbeltofsskarven är en medelstor sjöfågel som är lätt att känna igen med sin helt svarta fjäderdräkt och långa hals. Denna skickliga dykare har en vingspann på upp till 1,2 meter och väger vanligtvis mellan 1,2 och 2,5 kilogram.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
1.2–2.5 kg
⏳Livslängd
6–22 år
🍽️Föda
Allätare
⚡Toppfart
48 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
1.2–2.5 kg
70–90 cm
1.14–1.23 m
48 km/h
6–22 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Dubbeltofsskarven är en medelstor sjöfågel som är lätt att känna igen med sin helt svarta fjäderdräkt och långa hals. Denna skickliga dykare har en vingspann på upp till 1,2 meter och väger vanligtvis mellan 1,2 och 2,5 kilogram. Fågeln får sitt namn från de två små tofsar av fjädrar som utvecklas på huvudet under häckningssäsongen, även om dessa ofta är svåra att se på avstånd. I flykten håller dubbeltofsskarven sin hals utsträckt och flyger med stadiga vingslag, ofta i V-formation tillsammans med andra skarvar. Denna fågel är en mästare på att fiska under vattenytan. Till skillnad från många andra sjöfåglar har skarvens fjäderdräkt inte samma vattentäta egenskaper, vilket gör att fågeln blir tyngre när den dyker och därmed kan simma djupare och mer effektivt. Efter fisketuren måste dock skarven torka sina vingar, vilket är anledningen till att man ofta ser den sitta med utsträckta vingar i ett karakteristiskt korsformat på stenar, bryggor eller träd nära vatten. Ett enskilt dyk kan vara upp till 70 sekunder långt och fågeln kan nå djup på upp till 7,5 meter. Dubbeltofsskarven häckar i stora kolonier som kan innehålla tusentals fåglar. Båda föräldrarna bygger tillsammans ett stort bo av pinnar, grenar och vegetation, ofta placerat i träd nära vatten eller på klippor och öar. Honor lägger vanligtvis 3-4 ljusblå ägg som båda föräldrar ruvar på under cirka fyra veckor. Ungarna är nästbundna och helt beroende av sina föräldrar under de första veckorna. Under 1900-talet minskade populationen av dubbeltofsskarvar drastiskt på grund av DDT-förgiftning och förföljelse, men arten har återhämtat sig remarkabelt väl sedan 1970-talet tack vare skyddsåtgärder. Idag uppskattas den totala populationen till mellan 2 och 3 miljoner individer, främst i Nordamerika. Fågeln spelar en viktig ekologisk roll som toppredator i vattenmiljöer, men har ibland kommit i konflikt med fiskerindustrin och sportfiskare.
Äventyrssteg • Var den lever
Dubbeltofsskarven lever i en mängd olika vattenmiljöer i Nordamerika, från Atlanten till Stilla havet och från Alaska ner till Mexiko och Karibien. De föredrar kustområden, stora sjöar, floder och våtmarker där det finns gott om fisk. Under häckningssäsongen väljer de platser nära vatten där de kan bygga sina bon i träd, på klippor eller på marken på öar som skyddar mot landlevande rovdjur. Fågeln är anpassningsbar och har lärt sig utnyttja både naturliga och konstgjorda strukturer. Man kan ofta se dem sitta på bryggor, båtar, bojar och elkablar när de vilar eller torkar sina vingar. Under vintern söker sig många populationer till isfria vatten längs kusterna eller i södra delarna av sitt utbredningsområde, där de kan fortsätta fiska även under de kallare månaderna.
Äventyrssteg • Året runt
Dubbeltofsskarven är en partiell flyttfågel, vilket betyder att vissa populationer flyttar medan andra stannar kvar året runt. Nordliga populationer flyttar söderut under hösten för att undvika islagda vatten, medan fåglar i södra delarna av utbredningsområdet ofta är stannfåglar. Häckningssäsongen börjar i april-maj i de flesta områden, och ungarna är flygfärdiga i juli-augusti. Under hösten samlas stora flockar ofta vid fiskrika vatten på väg mot sina övervintringsområden. På våren återvänder de till samma häckningskolonier år efter år, ofta till exakt samma träd eller klippavsats där de häckade tidigare.
Äventyrssteg • Familjeliv
28 dagar
1–7
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Dubbeltofsskarven är en mycket social fågel som häckar i täta kolonier och ofta fiskar i grupp. De kommunicerar med guttala läten och visuella signaler i kolonin.
Partiell migrant
2-3 miljoner individer globalt
Dubbeltofsskarven kan äta nästan hälften av sin egen kroppsvikt i fisk varje dag - det motsvarar ungefär 30-40 fiskar!
Till skillnad från de flesta sjöfåglar saknar skarvar en oljekörteln som gör fjädrarna vattentäta, vilket är därför de måste torka sina vingar efter varje simtur.
Fågelungarna matar sig genom att stoppa hela huvudet ner i föräldrarnas svalg för att få upp delvis smält fisk.
En dubbeltofsskarv kan dyka ner till djup på 7,5 meter och hålla andan i över en minut när den jagar fisk.
De små fjädertofsar som ger fågeln dess namn syns bara under häckningssäsongen och kan vara antingen svarta eller vita beroende på var fågeln bor.
Skarvar har speciella ögon som kan fokusera skarpt både i luft och under vatten, vilket gör dem till skickliga fiskare.
I stora kolonier kan det finnas över 2000 bon på en enda ö, vilket gör det till ett spektakulärt - om än högljutt - skådespel!
Dubbeltofsskarven kan leva i upp till 22 år i naturen, även om de flesta blir omkring 6-10 år gamla.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Dubbeltofsskarv (Phalacrocorax auritus). https://www.djurfakta.com/nordamerika/bird/dubbeltofsskarv [1 mars 2026]