Passerina cyanea
Indigofinken är en spektakulär liten sångfågel från Nordamerika som är mest känd för hanens fantastiska, djupblå fjäderdräkt. Under häckningssäsongen lyser hanen som ett levande ädelstenar i solljuset, medan honan har en diskret brun färg som ger perfekt kamouflage vid boet.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
11.5–18.5 g
⏳Livslängd
2–10 år
🍽️Föda
Allätare
⚡Toppfart
32 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
11.5–18.5 g
11.5–15 cm
18–23 cm
32 km/h
2–10 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Indigofinken är en spektakulär liten sångfågel från Nordamerika som är mest känd för hanens fantastiska, djupblå fjäderdräkt. Under häckningssäsongen lyser hanen som ett levande ädelstenar i solljuset, medan honan har en diskret brun färg som ger perfekt kamouflage vid boet. Trots sitt spektakulära utseende är den blå färgen faktiskt en optisk illusion – fjädrarna innehåller inga blå pigment, utan mikroskopiska strukturer i fjädrarna bryter ljuset på ett sätt som skapar den briljanta blå färgen. Denna lilla fågel väger bara omkring 15 gram, ungefär lika mycket som fyra fem-öre-mynt. Indigofinken är en mästare på att navigera över enorma avstånd. Varje höst flyger den från sina häckningsområden i östra och centrala Nordamerika ända ner till Centralamerika och Karibien, en resa på upp till 3000 kilometer. Forskare har upptäckt att indigofinken navigerar med hjälp av stjärnorna – den lär sig igenkänna stjärnmönster redan som ung och använder dem som en himmelsk kompass under sina nattliga vandringar. Under sommaren hittar man indigofinken i öppna skogsområden, vid skogsbryn, i buskmarker och på gårdar. Hanen sjunger från höga utkiksposter, ofta högst upp i ett träd eller på en telefonledning, för att markera sitt territorium och locka till sig honor. Sången är komplex och melodisk, med parade toner som kan pågå i flera sekunder. Varje hanne har sin egen unika sång, som den lär sig från närliggande hannar under sin första sommar. Indigofinken livnär sig huvudsakligen på frön och insekter. Under häckningssäsongen ökar andelen insekter i dieten, vilket ger extra protein till de växande ungarna. Fågeln är särskilt förtjust i tistelfrön och andra små frön från vilda växter. I trädgårdar besöker den gärna fågelbord med små frön. Arten har klarat sig relativt bra i det moderna landskapet och har till och med gynnats av vissa former av skogsbruk som skapar de öppna skogsbryn den föredrar.
Äventyrssteg • Var den lever
Indigofinken trivs i öppna och halvöppna landskap med spridda träd och buskar. Under häckningssäsongen i Nordamerika föredrar den skogsbryn, ungskog, buskmarker längs åkerkanter, övergivna åkrar som håller på att växa igen, och trädgårdar. Den undviker täta skogar men gillar områden där skog möter öppna ytor. Arten har faktiskt gynnats av modern jordbrukspraktik som skapar mosaiklandskap med fält och skogspartier. Under vintern i Centralamerika och Karibien hittar man indigofinken i liknande miljöer – öppna skogar, buskland, odlingsmarker och trädgårdsmiljöer. Den föredrar lågland och kulliga områden upp till omkring 1800 meters höjd. På sina övervintringsområden samlas flockar av indigofinkar ofta tillsammans med andra fröätande fåglar för att söka föda på åkrar och i gräsmarker.
Äventyrssteg • Året runt
Indigofinken är en långdistansflyttare med tydligt säsongsanpassat beteende. På våren, i april-maj, återvänder hanarna först till häckningsområdena i Nordamerika och etablerar territorier. Honorna kommer några dagar senare. Häckning sker från maj till augusti, ofta med två kullar per säsong. I juli-augusti börjar hannen rugga till vinterdräkt och förlorar sin blå färg. Höstflyttningen sker huvudsakligen nattetid under september-oktober, med fåglarna som flyger söderut mot Centralamerika, ofta i lösa flockar. Vintern tillbringas i varmare breddgrader från november till mars, där fåglarna lever i flockar och livnär sig på frön. Den spektakulära blå färgen återfår hannen under vårruggningen strax innan återfärden norrut.
Äventyrssteg • Familjeliv
12 dagar
3–4
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Indigofinken är territorial och solitär under häckningssäsongen, med hannar som aggressivt försvarar sina områden. Under migration och övervintring är arten däremot social och bildar flockar som tillsammans söker föda.
Migrerande
Uppskattningsvis 28 miljoner häckande vuxna fåglar med stabil population
Hanens blå färg kommer inte från pigment utan från hur ljuset bryts i fjädrarna – om man skulle krossa en fjäder skulle den se brun ut!
Indigofinken navigerar med stjärnorna under sin migration, som en forntida sjöfarare med en stjärnkarta.
En hanne kan sjunga över 200 gånger per timme under häckningssäsongen – det är mer än tre sånger per minut!
Honan bygger boet nästan helt själv medan hannen sjunger och bevakar territoriet.
Indigofinken tar ofta sandbad för att hålla fjädrarna rena och fria från parasiter.
Ungarna lämnar boet redan efter 9-12 dagar, men de kan knappt flyga ordentligt och gömmer sig i buskar medan föräldrarna matar dem.
Under vintern i tropikerna blir även hannen brun och ser nästan identisk ut med honan.
Indigofinken kan leva upp till 10 år i naturen, men de flesta lever bara 2-3 år på grund av predatorer och hårda väderförhållanden.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Indigofink (Passerina cyanea). https://www.djurfakta.com/nordamerika/bird/indigofink [5 mars 2026]
Pheucticus ludovicianus
Cardinalis cardinalis