Cebus olivaceus
Guianakapucinen (Cebus olivaceus) är en medelstor primat som lever i regnskogarna i norra Sydamerika. Med sin olivbruna päls och karakteristiska mörkare hjässa har denna apa fått sitt namn från munkordensbrödernas kåpor, kapucinska munkars huvor.
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
2–3.5 kg
⏳Livslängd
15–25 år
🍽️Föda
Allätare
🛡️Status
Livskraftig
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
2–3.5 kg
35–48 cm
15–25 år
Allätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Guianakapucinen (Cebus olivaceus) är en medelstor primat som lever i regnskogarna i norra Sydamerika. Med sin olivbruna päls och karakteristiska mörkare hjässa har denna apa fått sitt namn från munkordensbrödernas kåpor, kapucinska munkars huvor. Arten når en kroppslängd på 35-48 centimeter, och den kraftiga svansen är lika lång som kroppen och fungerar som ett extra grepp när apan klättrar i trädtopparna. Vikten varierar mellan 2 och 3,5 kilogram, där hanarna oftast är något större än honorna. Denna intelligenta primat är känd för sin imponerande förmåga att använda redskap. Guianakapuciner har observerats använda stenar för att knäcka nötter, pinnar för att gräva upp insekter och löv som skydd mot regn. Deras hjärna är förhållandevis stor i relation till kroppsstorleken, vilket gör dem till en av de smartaste aporna i Nya världen. De har utmärkta färdigheter i problemlösning och kan lära sig komplexa beteenden genom att observera andra gruppmedlemmar. Guianakapuciner lever i hierarkiska flockar som leds av en dominant hane. Gruppen består vanligen av 8-30 individer som tillsammans söker föda, vårdar varandras päls och försvarar sitt territorium. Kommunikationen inom gruppen är komplex och inkluderar ett brett spektrum av läten, ansiktsuttryck och kroppsspråk. De är extremt sociala djur och spenderar mycket tid med att interagera med varandra, vilket stärker gruppens sammanhållning. Deras varierande diet gör dem till viktiga fröspridare i regnskogen. Guianakapuciner äter frukter, nötter, insekter, ägg, små ryggradsdjur och växtskott. Under fruktsäsongen kan upp till 70 procent av dieten bestå av frukt, medan de i torrperioder förlitar sig mer på insekter och andra proteinkällor. Deras allätande natur och förmåga att anpassa sig till olika födokällor har hjälpt dem att överleva i varierande skogshabitat.
Äventyrssteg • Var den lever
Guianakapucinen lever främst i tropiska regnskogar i norra Sydamerika, inklusive Guyana, Surinam, Franska Guyana, östra Venezuela och norra Brasilien. De trivs bäst i primär regnskog men kan även anpassa sig till sekundär skog och skogsområden som delvis påverkats av mänsklig aktivitet. Aporna föredrar de mellersta och övre skikten av skogen där de kan hitta riklig tillgång på frukt och insekter. Deras territorier kan sträcka sig över 80-200 hektar beroende på tillgången på föda. De rör sig genom skogen längs väletablerade stigar och besöker regelbundet sina favoritträd för födosök. Guianakapuciner är beroende av sammanhängande skogsområden för sin överlevnad, och fragmentering av deras habitat utgör ett växande hot mot populationerna.
Äventyrssteg • Året runt
Guianakapuciner lever i ekvatoriala regioner där det inte finns tydliga årstider som i tempererade klimat. Istället påverkas deras beteende av regn- och torrsäsonger. Under regnsäsongen, när frukt är rikligt förekommande, tillbringar de mer tid med att äta och färdas längre sträckor. Under torrperioder blir dieten mer varierad och de äter fler insekter, frön och andra alternativa födokällor. Fortplantningen sker året runt men många honor föder sina ungar under torrperioden när konkurrensen om föda kan vara lägre. Ungarna föds efter en dräktighetstid på cirka 150 dagar och vårdas intensivt av modern under de första månaderna.
Äventyrssteg • Familjeliv
150 dagar
1–1
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Lever i stabila grupper om 8-30 individer med en tydlig hierarki ledd av en dominant hane och flera vuxna honor.
Stationär
Total population okänd, men arten klassas som starkt hotad med minskande populationstrend
Guianakapuciner kan använda stenar som väger nästan lika mycket som de själva för att knäcka hårda nötter!
Deras svans är så stark att den kan bära hela kroppsvikten när de hänger i grenarna.
De har 36 tänder, inklusive kraftiga kindtänder perfekta för att krossa hårda skal.
Guianakapuciner kan leva i upp till 25 år i naturen, vilket är ovanligt länge för en apa av denna storlek.
De tvättar ibland sin mat i vatten innan de äter den, precis som tvättbjörnar!
Ungar föds med ljusare päls som blir mörkare när de växer upp.
De kan hoppa upp till 4 meter mellan trädgrenar utan problem.
Guianakapuciner gnuggar in sina kroppar med aromatiska växter, troligen för att skrämma bort insekter eller parasiter.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Guianakapucin (Cebus olivaceus). https://www.djurfakta.com/sydamerika/mammal/guianakapucin [3 maj 2026]
Saimiri boliviensis
Sapajus apella