Accipiter nisus
Sparvhöken är en liten men extremt skicklig rovfågel som är vanlig i stora delar av Europa och Asien. Den tillhör ordningen Accipitriformes och familjen hökfamiljen (Accipitridae).
Lär tillsammans
Använd den här sidan för att prata om bevarande, livsmiljö och varför varje art är viktig.
Snabbfakta
Perfekt för barn och familjer
⚖️Vikt
0.11–0.34 kg
⏳Livslängd
3–12 år
🍽️Föda
Köttätare
⚡Toppfart
50 km/h
Miniutmaning
Testa tillsammans innan ni scrollar vidare
Välj ett svar
0.11–0.34 kg
29–41 cm
58–80 cm
50 km/h
3–12 år
Köttätare
Äventyrssteg • Lär känna arten
Sparvhöken är en liten men extremt skicklig rovfågel som är vanlig i stora delar av Europa och Asien. Den tillhör ordningen Accipitriformes och familjen hökfamiljen (Accipitridae). Sparvhöken är känd för sin förmåga att jaga småfåglar med enastående precision genom täta skogar och trädgårdar. Med sina relativt korta, rundade vingar och långa stjärt är den perfekt anpassad för snabba manövrar mellan träd och buskar. Hanen är betydligt mindre än honan – en av de största storleksskillnaderna mellan könen hos europeiska rovfåglar. Honorna kan väga nästan dubbelt så mycket som hanarna, vilket gör dem till effektiva jägare av större byte som trastar och duvor, medan hanarna oftare jagar småfåglar som sparvar och mesar. Sparvhökens fjäderdräkt är diskret men vacker: ovansidan är blågrå hos adulta fåglar (brunar hos unga och honor), medan undersidan är vitaktig med tydliga rostbruna tvärband. De gula eller orange ögonen ger fågeln ett intensivt, vakande uttryck som passar en skicklig jägare. Sparvhöken jagar främst genom överraskningsangrepp, där den följer skogsbryn, häckar och andra skydd för att komma nära sitt byte innan den plötsligt accelererar i en snabb attack. Jakten sker oftast lågt över marken, och fågeln är känd för sin förmåga att vända blixtsnabbt för att följa bytet genom komplicerade miljöer. De kraftiga, långa benen och de skarpa klorna gör dem till effektiva fångare, och de dödar sitt byte snabbt med ett kraftfullt grepp. Under häckningstiden bygger sparvhöksparet ett stick-bo högt upp i barrträd, ofta gran eller tall. Honan tar huvudansvaret för ruvningen medan hanen förser henne med mat. Ungarna är täckta av vit dun vid kläckningen och växer snabbt. Efter att de flyger ut fortsätter föräldrarna att mata dem i flera veckor medan ungarna tränar sina jaktfärdigheter. Sparvhöken är en delvis flyttfågel i Norden, där många nordliga populationer flyttar söderut på vintern, medan fåglar i södra Sverige ofta är stannfåglar.
Äventyrssteg • Var den lever
Sparvhöken trivs i varierande skogslandskap över hela sitt utbredningsområde, från täta barrskogen i norr till blandskog och lövskogar i söder. Den är anpassningsbar och har även koloniserat parker, trädgårdar och urbana miljöer där det finns tillräckligt med träd och buskar för skydd och jakt. Under häckningssäsongen föredrar den större sammanhängande skogsområden med höga träd för bobygge, ofta nära skogsbryn eller gläntor där bytestillgången är god. Utanför häckningstiden kan sparvhöken ses i en mängd olika miljöer, inklusive jordbrukslandskap med häckar och trädridåer, våtmarker med videbuskar, och till och med i storstäder där parkanläggningar erbjuder både häckplatser och rikligt med småfåglar. Den jagar ofta längs skogsbryn och över öppna fält där den kan överraska bytesdjur. Vinterpopulationen i södra Skandinavien förstärks av fåglar från norr, vilket gör sparvhöken till en vanlig syn vid fågelbord och i trädgårdar under den kallare årstiden.
Äventyrssteg • Året runt
Sparvhöken visar tydliga säsongsmönster i sitt beteende. Häckningen börjar i april-maj, när paret bygger eller renoverar sitt bo högt upp i träd. Honan lägger 4-6 ägg som ruvas i cirka 33 dagar. Ungarna blir flygfärdiga efter 24-30 dagar men stannar i föräldrarnas revir i ytterligare 3-4 veckor. Efter häckningen sprider sig ungfåglarna över stora områden. I norra delarna av utbredningsområdet är sparvhöken en flyttfågel som migrerar söderut i augusti-oktober, medan populationer i södra Sverige och kontinentala Europa ofta är stannfåglar eller rör sig bara kortare sträckor. Under vintern samlas många sparvhökar i områden med god bytestillgång, såsom trädgårdar med fågelbord. Våren kommer tidigt för sparvhöken, med reviretablering och parbildning redan i februari-mars.
Äventyrssteg • Familjeliv
33 dagar
4–6
Äventyrssteg • Beteende i naturen
Dagaktiv
Sparvhöken är en utpräglat solitär fågel utanför häckningssäsongen. Under häckningen försvarar paret tillsammans ett territorium och samarbetar vid uppfödningen av ungarna.
Partiell migrant
1,5-3,5 miljoner individer i Europa; stabil till ökande population i Norden
Honan kan väga nästan dubbelt så mycket som hanen – en av de största storleksskillnaderna mellan könen hos någon europeisk rovfågel!
Sparvhöken kan flyga genom täta skogar i hög hastighet och göra 90-graders svängar för att fånga sina byten.
En sparvhök kan äta upp till 10% av sin egen kroppsvikt varje dag – det motsvarar cirka 2-3 småfåglar dagligen.
Deras speciella, korta vingar och långa stjärt fungerar som ett roder som gör dem till mästare på snabba manövrar.
Sparvhökar har så god syn att de kan se en småfågel röra sig på över 100 meters avstånd.
När sparvhöken jagar kan den nå hastigheter upp till 50 km/h i korta spurter genom skogen.
Sparvhöken har varit känd för att jaga vid fågelbord i trädgårdar – vilket ibland gör den impopulär hos fågelmatare!
De återanvänder sällan samma bo två år i rad, utan bygger oftast ett nytt bo varje säsong.
Äventyrssteg • Vetenskaplig plats
Inga källor har lagts till ännu.
Djurfakta (2026) Sparvhök (Accipiter nisus). https://www.djurfakta.com/norden/bird/sparvhok [30 maj 2026]
Circus aeruginosus
Buteo lineatus